Korrespondans om mjältbrandsutbrottet år 1884 i trakterna kring Broby, Kristianstads län

 

"Till Länsveterinären A T. Hjortsberg

Till svar å Eder skrifvelse den 26 dennes får Länsstyrelsen meddela, att som den bland J A Liedbergs i Lönshult kreatur utbrutna sjukdom, enligt hvad den Eder skrifvelse vidfogade skrift synes antyda, är skabb hos nötkreatur, men berörda sjukdom icke finnes upptagen bland de kreaturs sjukdomar som afses uti Kong Förordningen den 19 April 1875 finner Länsstyrelsen Eder ifråga varande anmälan för närvarande icke föranleda någon dess åtgärd.

Christianstads Landskansli den 30 Januari 1884

M G DelaGardie W Ehrenborg"

 

 Detta är det första brev som finns i August Th. Hjortsbergs "arkiv". Det måste ha varit mycket lugnande för J A Liedberg i Lönshult, att hans djur endast var behäftade med skabb, och inte en epidemisk sjukdom som skulle försatt hans gård i karantänstillstånd.

 

"Till K.B.haf i Kr.län

Härmed får jag ödmjukast anmäla det torparen Nils Andersson å No20 Boabacka af Quiinge socken denna dag anmodat mig att behandla 6 honom tillhöriga hästkreatur behäftade med quarka. 3: af djuren befunnes å nämnde Boabacka och de 3: öfrige å ett torp i Ballingstorp äfven af Quiinge socken. Vid undersökningen af hästarna på Boabacka befanns en fux vallack visa sådana tecken att den anses misstänkt för rotssmitta nemligen: flytning från ögonen, en gröngul seg, klibbig och illaluktande flytning från venstra näsborren hvilken klibbade fast omkring näsflyglarna, näsans slemhinna blek med röda fläckar, körtelsvullnad i venstra käftgropen af ett dufäggs storlek, hård kall och oöm. De 2: öfrige hästarna befanns behäftade med sträng quarka. äfven de 3: hästarna som voro å torpet i Ballingstorp befunnos starkt quarksjuka. Djuregaren har blifvit tillhållen att ej begagna sina hästar utom sina egna egor, hålla särskildt skötare till den misstänkte hästen, och ej låta vattna djuren af samma spann. öfrige författningsenliga föreskrifter meddelades. Medicinsk behandling har föreskrifvits. Besigtning af djuren minst 2: gånger i månaden anser jag nödigt.

Broby den 16 Mars 1884."

 

Från Kviinge kommer den första mer allvarliga rapport detta år. Nils Anderssons hästar har fått kvarka, och en fux är troligen rotssmittad.

 

"Till Läns Veterinären A. Th. Hjortsberg

Med anledning af Eder rapport den 16 dennes har Konungens Befallningshafvande genom Beslut denna dag förklarat Nils Andersson innehafvande torp No20 Boabacka i Quiinge socken vara område misstänkt för rotssmitta samt stält dervarande hästar äfvensom hästarne å torpet Ballingstorp under Eder särskilda uppsigt. Och förordnens I besigtiga berörda hästar, så ofta I finner sådant vara af nöden; skolande efter hvarje besigtning rapport derom hit ingifvas.

Christianstads Landskansli den 18 mars 1884.

M G DelaGardie W Ehrenborg"

 

Landskansliet finner detta fall som synnerligen skäligt att misstänka rotssmitta och hästarna skall därför isoleras från andra djur. För Nils Andersson innebär detta att han inte heller kan använda djuren i arbetet, så tillvida det inte sker inom respektive torps begränsade område. Han får inte heller flytta hästarna mellan torpen.

 

"Till Konungens Befall i Kristianstads län

På grund af Konungens befall haf närlagde förordnande af den 18 dennes afreste jag den 24 dennes till Boabacka och Ballingstorp af Quiinge socken, för att besigtiga torpare Nils Andersson 6 hästar, hvaraf en fux vallack vid undersökning den 16 visade följande sjukdomstecken, nne flytning från ögonen, en gröngul, seg, klibbig och illaluktande flytning från venstra näsborren, hvilken klibbade fast omkring näsflygeln, näsans slemhinna blek med röda fläckar, körtelsvullnad i venstra käftgropen af ett dufäggs storlek, hård kall och oöm. På grund häraf förklarades djuret misstänkt för rotssmitta. Vid min ankomst till stället befanns det misstänkta djuret nu flyttat till ett torp som skötes af samma egare, men på hvilket ställe ej några hästkreatur finnes, djuret skötes af en person som ej har ringaste befattning med de öfriga hästarna. Vid undersökning af det sjuka djuret befanns det fortfarande lida af samma symptomen som vid förra besigtningen, men mer betydligt afmagrat. de 5 öfrige hästarna å såväl Boabacka som Ballingstorp voro betydligt förbättrade men fortfarande quarksjuka. Ny medicinsk behandling föreskrefs såväl för den misstänkte som för de öfriga hästarna.

Broby den 25 Mars 1884"

 

Vid nästa besiktningen av de sjuka djuren har torparen Nils Andersson själv valt att isolera det misstänkt rotssmittade djuret. Troligen i den förhoppningen att isoleringen för de andra, endast kvarksjuka hästarna, på så sätt skall bli kortare.

 

"Till Konungens Befallningshaf. i Kr.län

Med anledning af K.B.haf närlagde förordnande af den 18 Mars, afreste jag den 4 dennes till Boabacka och Ballingstorp af Quiinge socken för att anställa förnyad undersökning af torparen Nils Andersson 6e hästar, hvaraf en fux vallack anses misstänkt för rotssmitta. Vid undersökningen af det misstänkta djuret, förefanns nu flytning äfven ur högra näsborren af illaluktande beskaffenhet, dessutom företedde djuret fortfarande samma symptomen som vid förra besigtningen den 24 Mars. De öfriga 5 hästarna voro nu återstälda från Quarksjukdomen.

Broby den 5 April 1884"

 

Fuxen är sämre, men de andra fem hästarna friska. Ännu ett tag måste dock Nils Andersson hålla dem ifrån andra djur till det är helt klart att inte även dessa fem är smittade av rots.

 

"Till Konungens Befallningshaf. i Kr. län

På grund af närlagde förordnande af den 18 sistl Mars afreste jag den 18e dennes ånyo till Boabacka och Ballingstorp af Quiinge socken för att anställa förnyad besigtning af torpare Nils Andersson 6 st hästar, hvaraf en fux vallack är misstänkt för rotssmitta. Vid besigtningen af de 5 hästarna befunnos nu desamma fullkomligt återstälda från Quarksjukdomen hvaraf de nu öfver en månad varit behäftade. Som Nils Andersson den 25 Mars öfverlemnat torpet Ballingstorp, så har jag nu tillåtet honom att föra de 5 hästarna till Boabacka sedan krubbor och spilter blifvit uppbränt samt annat som varit i beröring med den misstänkte hästen blifvit från stället aflägsnat och rengjort med såpvatten. Vid besigtningen af den fuxige vallacken, hvilken fortfarande hålles å ett aflägset torp der inga andra hästar finnes, befanns densamme fortfarande visa misstänkta sjukdomstecken. Ny besigtning å detta djur kommer att af mig verkställas 14 dagar härefter.

Broby den 20 April 1884"

 

En månad efter föreläggandet från Landskansliet, anses Nils Anderssons fem friska hästar fria från misstankar om rotssmitta. Rigoröst bränns allt som kan ha kommit i kontakt med den sjuka hästen.

 

"Herr Länsveterinär Hjortsberg Broby

Åboen Nils LarssonNo 4 Jularp af Glimåkra församling har hos mig idag anmält att sjukdom utbrutit bland hans nötkreatur som misstänkes vara smittsam, hvaraf en ko dog ganska hastigt den 13 dennes och är nu ytterligare en qviga ganska hårdt angripen hvadan Herr Läns Weterinären torde ofördröjligen på ort och ställe noggrant efterforska sjukdomens beskaffenhet och i öfrigt vidtaga de åtgärder som omständigheterna kunna föranleda och lag i dylikt fall stadgar.

Färeköp den 25 April 1884

Per Jönsson, ordf i Glimåkra

sockens kommunalnämnd"

 

Kommunalnämnderna hade skyldighet att snarast rapportera misstänkt smitta och oförklarliga dödsfall bland kreatur antingen till Landskansliet eller direkt till Länsveterinären.

Detta har inte skett här, eftersom en ko dött redan den 13 April, nästan två veckor innan länsveterinären underrättas.

 

"Till Konungens B.haf i Kr. Län

Med anledning af närlagde skrifvelse från Kommunalnämnds ordföranden i Glimåkra socken afreste jag den 26e dennes till Jularp för att anställa besigtning å Åbo Nils Larsson på nötkreatur emedan en quiga insjuknat uti misstänkta symptomen. Vid besigtningen af det sjuka djuret befanns detsamma visa följande sjukdomstecken: tröghet, darrning i huden, håren stripiga, huden torr och knistrande, idisling och foderlust upphörd, feber, kraftlöshet samt hastig afmagring, ögonen blodsprängda, blicken matt, tårflöde från båda ögonen, slemflytning från munnen, munnens slemhinna blåsvart, flytning från båda näsborrarna, den utandade luften illaluktande, mulen torr och sprickig, då och då krampryckningar i kroppen samt blodig diarrhæ. Djuret insjuknade den 25 på morgonen. På grund af dessa nu uppgifna sjukdomstecken får jag förklara djuret vara i högsta grad misstänkt för Mjältbrandssmitta. Som djuret var hårdt angripet af sjukdomen så anser jag ej det kan återställas och kommer då vid obduktionen att visa sig med säkerhet huruwida det är mjeltbrand hvaraf djuret är behäftadt. Den 23e sist. December insjuknade en ko uti liknande symptomen och dog den 24, den 12 dennes insjuknade ånyo en ko äfven uti samma symptomen samt dog den 13 alltså endast efter 2: dagars sjukdom, all anledning förefinnes antaga äfven dessa dödt af mjeltbrand. För det sjuka djuret föreskrifs medicinsk behandling. Det sjuka djuret blef genast afskildt från de friska samt försedt med egen skötare, hvilken ej får hafva beröring med de öfriga nötkreaturen. åtgärd till fähusets rengöring företogs straxt, som egaren hade karbolsyra hemma blef golf och väggar bestrukna med karbolsyrelösning. De öfriga djuren 2: kor, 2 quigor och 2 ungstutar besigtigades och befunnos förnärvarande friska. Orsaken till sjukdomens uppkomst anser jag vara förskämd stalluft, emedan urinen stannat under golfbräderna, så att då man gick på golfvet urinen sprutade upp mellan bräderna. Jag anser att hemman No 4 Jularp bör tillsvidare förklaras misstänkt för mjältbrandssmitta, samt att några nötkreatur ej böra föras till eller från stället. Besigtning af det sjuka djuret anser jag böra företagas så fort som möjligt, då äfven granskning öfver ladugårdens ordentliga desinficering kan företagas.

Broby den 27 April 1884"

 

Redan i december året innan har ett kreatur dött hastigt med liknande symptom och sjukdomsförlopp. Enligt Svenska Orter (1932) består byn Jularp då av sju jordbruksfastigheter. Relativt nära ligger Tranevik, Östaröd, Ekeröd och Stolparöd. Dessa byar har under lång tid också kunnat utsatts för smitta.

 

"Till Läns Veterinären A. Th. Hjortsberg

Med anledning af Eder rapport den 27 dennes har Länsstyrelsen genom beslut denna dag förklarat åboen Nils Larssons å No 4 Jularp hemman vara område misstänkt för mjältbrandssmitta bland nötkreaturen samt ställt dervarande nötboskap under Eder särskilda uppsigt; sen förordnens I besigtiga berörda kreatur, så ofta I finner sådant vara af nöden; skolande efter hvarje besigtning rapport derom hit ingifvas.

Christianstad Landskansli den 30 April 1884

På Landshöfdinge Embetets vägnar

Es. Andersson"

 

Den 27 April förklaras hemmanet No 4 Jularp för smittat område. Det är nu ca fyra månader sedan det första djuret dog. Att det inträffat under vintern, kanske har begränsat smittan, eftersom djuren då mestadels stått uppstallade.

 

"Protokoll hållet vid den obduktion som af undertecknad denna dag verkställt å ett dödt kokreatur tillhörigt Åbo Nils Larsson i Jularp.

Vid obduktionen närvarande förutom egaren Åbo Per Truedsson å Broby samt Åbo Nils Svensson å No 4 Jularp.

Species facti: den 25 dennes insjuknade djuret uti följande symptomen: upphörd idisling och foderlust samt frosskakningar, den 26 förefanns vid mitt besök å stället följande sjukdomstecken: tröghet, darrning i huden, håren stripiga, huden torr och knistrande, idisling och foderlust upphörd, feber, kraftlöshet samt hastig afmagring, ögonen blodsprängda, blicken matt, tårflöde från båda ögonen, slemflytning från munnen, munnens slemhinna blåsvart, flytning från båda näsborrarna, den utandade luften illaluktande, mulen torr och sprickig, då och då krampryckningar i kroppen samt blodig diarrhæ. På grund af dessa symptomen ansågs djuret misstänkt för Mjeltbrandssmitta, hvarföre det genast afskildes från de öfvriga nötkreaturen 6 till antalet och försågs med egen skötare. Behandling; opium för hämmandet af Diarrhæ, svafvelsyra i drycken samt ingifning af kräksalt och kamphert. Djuret dog den 29e på eftermiddagen.

Yttre besigtning: Ljusbrun quiga 1 1/2 år gammal.

Inre besigtning: Vid hudens aftagande befanns en större blodutådring på högra sidan der å halsen, ändtarmen utdrifven samt blodig. Vid öppnandet af bröstkaviteten befanns hjertat löst och sladdrigt, lungorna blodfylda i synnerhet den högra. Blodet svart trögflytande liknande tjära. Vid öppnandet af bukkaviteten förefanns utgjutning af ungefär ett stop rymd af gulbrun färg. Groftarmarna inflammerade med mörka fläckar. Bladmage fylld af en fast massa. Tunntarmarna endel ljusröda men en del svartblå innehållande en tunn blodig massa. Lefvern gulgrå besatt med större och mindre svarta fläckar samt skör och blodfyld, mjelten af vanlig fasthet men blodfyld. Njurarna öfverdragna af en geléartad massa, sköra och blodfylda. Alla partierna företedde en stinkande lukt. Muskulaturen blek och slapp. Någon dödsstelhet förefanns ej i framdelen.

På grund af de härofvan upptagna sjukdomsfenomenen förklarar jag djuret hafva varit behäftadt med Mjeltbrand (Anthrax) hvilket intygas på mitt tjenstemanna ansvar

Jularp den 1 Maj 1884

Aug. Th. Hjortsberg

Att så förefunnits som uti protokollet blifvit upptaget intyga vi vid förrättningen närvarande

Per Truedsson, Broby Nils Svensson, Jularp"

 

Här kommer så svart på vitt. Kvigan dog av mjältbrand. August Th. skriver följande till Landskansliet.

 

"Till K.B.haf i Kr.län

På grund af K.bef.haf. närlagde förordnande af den 30 sistlidna April afreste jag den 1 dennes till Jularp för att anställa förnyad besigtning å en, Åbo Nils Larssons tillhörig, quiga misstänkt för mjeltbrandssmitta. Vid min ankomst till stället befanns djuret dödt, hvarför jag kom i tillfälle att få obducera detsamma. Vid obduktionen befanns det att djuret varit behäftadt af Mjeltbrand. Med anledning häraf får jag nu förklara stället smittadt af Mjeltbrand och ej som förut endast misstänkt härför och anser jag detta böra komma till allmänhetens kännedom. Obduktionsprotokoll medföljer rapporten. De 6 återstående djuren befunnos fortfarande friska. Djuregaren har blifvit tillsagd att genast underrätta mig om något nytt sjukdomsfall skulle inträffa på det medicinsk behandling genast kan vidtagas. Djuren voro utflyttade i från ladugården och installerade uti en luftig vagnsport belägen i en annan länga. Uti ladugården voro nu golf och spiltbalkar utbrutna för att uppbrännas, jorden var utgräfd i ladugården till 1 1/2 fots djup och kommer nu grus att dit inläggas istället, nytt golf och ny inredning skall inläggas, några kreatur kommer ej att dit inställas förrän till hösten. Det döda djuret blef med huden underskuren nedgräft afsides från gården. Omkring det ställe der djuret blef nergräft skall inhägnas.

Broby den 2 Maj 1884"

 

Föreskrifterna hur man riktigt skall rengöra stall och ladugård, där smittat djur har vistats, är nogranna. Mjältbrandsbakterien är också en riktig överlevare. Den kan vila nästan hur länge som helst, för att sedan bli aktiv under, för den, gynsamma omständigheter. Bara för några år sedan kunde man läsa om en gård där bakterien funnits kvar i över 50 år, för att sedan vid uppgrävning, angripa kreaturen.

 

"Till Läns Veterinären A Th Hjortsberg

I hafva att genast inkomma med förklarande huruvida omständigheterna synas påkalla vidtagande af åtgärd enligt 8 § 4 mom Kong Förordningen den 19 April 1875 att hemställan hos Kong Majst göres om dödande af den hos Nils Larsson å N 4 Jularp befintliga fäkreatursuppsättning.

Christianstads Landskansli den 3 Maj 1884

E Andersson"

 

Enligt SFS 1875:26 (Svensk Författningssamling) § 8 mom 4 "Därest omständigheterna synas påkalla husdjurs dödande mot ersättning av allmänna medel jämväl vid andra sjukdomar än de i denna § omförmäld, skall sådant utan dröjsmål hos Kongl. Maj:t anmälas". I mom 1 nämns endast boskapspest, elakartad lungsjuka samt rots hos hästdjur. Mjältbrand faller utom detta och därav skulle mom 4 vara tillämpligt. Länsveterinär Hjortsberg tycker enligt följande skrivelse att man skall avvakta.

 

"Till K.B.haf i K.län

På grund af K.B.haf. skrifelse af den 30 sistlidne får jag härmed ödmjukast afgifva följande förklarande, att så länge sjukdomen mjeltbrand endast håller sig inom Nils Larssons No 4 Jularp nötkreatursuppsättning och taga någon större spridning, anser jag ej någon strängare åtgärd, såsom anmälan till Kongl Majst om de quarvarande djurens dödande, böra af K.B.haf. vidtagas.

Broby den 4 Maj 1884

Hjortsberg"

 

Härnäst far August Th. till Nils Andersson och hans rotssmittade häst.

 

"Till K.B.haf i K. Län

På grund af K.B.haf närlagde förordnande afreste jag den 6 dennes ånyo till Boabacka och Quiinge socken för att besigtiga Torparen Nils Andersson 6 st hästar, hvaraf en fux vallack misstänkes för rotssmitta. Vid besigtningen förefanns fortfarande flytning från venstra näsborren samt en mindre körtelsvullnad uti venstra käftgropen, hård och oöm. Med anledning häraf anser jag djuret ännu misstänkt för rotssmitta. De 5 öfrige hästarna befunnos fullkomligt friska, Som dessa 5 djur ej visa tecken till smitta och ej på 2e månader varit i beröring med den misstänkte, så får jag ödmjukast föreslå att Nils Andersson torde erhålla rättighet att få begagna dessa djur äfven utom egorna, dock med vilkor att tillsvidare ej afyttra någon af dem och såvida som möjligt ej installa dem bland andra hästar. Djuren affodras på ett torp aflägset från det ställe hvarest den misstänkte hästen utfodras så att någon beröring dem emellan har ej varit sedan de afskildes.

Broby den 7 Maj 1884"

 

Fuxen hos Nils Andersson är fortfarande misstänkt för rotssmitta. Enligt den förutnämnda förordningen § 8 mom 1 skall häst behäftad med rots omedelbart dödas. Om man sedan vid obduktionen finner att hästen var smittad erhåller ägaren halva dess värde i ersättning av allmänna medel. Skulle den däremot befinnas ha varit icke smittad av rots utgår ersättning med fulla värdet.

Tillbaka till Jularp och den för mjältbrandssmitta utsatta kreatursbesättningen.

 

"Till K.B.haf i Kr.län

Med anledning af K.B.haf närlagde förordnande afreste jag den 8e dennes ånyo till Jularp af Glimåkra socken för att besigtiga Åbo Nils Larssons å No 4 nötkreatur, med anledning af derstädes utbruten mjeltbrandssmitta. Vid besigtningen af de 6 återstående djuren befunnos dessa fortfarande för närvarande friska. De af mig föreskrifvna författningsenliga åtgärder voro noggrant iakttagna.

Broby den 9 Maj 1884"

 

Nils Larsson hade nu utfört Länstveterinärens föreskrifter om åtgärder och rengöring. Vid detta laget har han förlorat två kor och en kviga. Han tar nu sjukdomen och riskerna på allvar.

 

"Till K.B.haf i Kr Län

På grund af Konungens B.haf närlagde förordnande af den 30 sistlidne April afreste jag den 19 dennes ånyo till Jularp af Glimåkra socken för att anställa förnyad undersökning af Åbo Nils Larsson å No 4 egande 6 st nötkreatur med anledning af derstädes utbruten mjeltbrandssmitta. Vid besigtningen befunnos alla 6 djuren fortfarande friska. Iordningställandet af ny inredning i ladugården pågår.

Broby den 20 Maj 1884"

 

Tre veckor har gått sedan kvigan dog. Ladugården är snart som ny igen.

 

"Till Herr Läns Veterinär Aug. Hjortsberg Broby

Åboen Bengt Jönsson Ekeröd har i dag skriftligen hos mig anmält, att en honom tillhörig ko insjuknat: så enär Ekeröd, som med anledning af yppat mjeltbrandssjukdom i Jularp, är förklarat höra till område som anses smittat, torde Läns Weterinären ofördröjligen på ort och ställe noggrant efterforska sjukdomens beskaffenhet och i öfrigt vidtaga de åtgärder som omständigheterna kräfva.

Förmodar att med min anmälan till Kongl. Majts. Befallningshafvande kan anstå intill dess undersökning är skedd, utan att författningen härigenom varder kränkt, eller någon risk uppstå.

Färeköp den 22 Maj 1884

Per Jönsson kommunalnämndsordf.

Glimåkra socken"

 

En månad efter att kvigan i Jularp dött av mjältbrand, återkommer kommunalnämndsordföranden i Glimåkra med ytterligare skrivelse om ett sjukdomsfall i en av grannbyarna. Han vill dock ännu inte meddela Landskansliet om detta nya fall, utan avvaktar veterinärens besiktning. Kanske för att undvika att "panik" utbryter bland kreatursägarna i kommunen.

 

"Till Konungens Befall.haf i Kr. Län

På grund af närlagde skrifvelse från Kommunal Nämnds ordföranden i Glimåkra socken, afreste jag den 23 dennes till Ekeröd för att undersöka Åbo Bengt Jönssons nötkreaturs uppsättning med anledning deraf att en ko insjuknat. Vid undersökningen af den sjuka kon förefanns inga symptomen tydande på mjeltbrandssmitta, utan visade kon tecken till att hafva erhållet något skarpt föremål (såsom nål, spik eller dylikt), med fodret i tarmkanalen. Som mjeltbrandssjukdom uppträtt i Jularp, hvilket ställe är närmast till detta ställe i Ekeröd, blef emellertid den sjuka kon genast afskild från de öfriga och egaren tillsagd att låta den erhålla egen skötare, ladugården blef desinficerad med Karbolsyrelösning. Medicinsk behandling föreskrefs.

På samma gång besigtigades Nils Larssons i Jularps nötkreatur misstänkta för mjeltbrandssmitta och befunnos dessa fortfarande friska.

Broby den 25 Maj 1884"

 

August Th. kan denna gång lämna lugnande besked. Kon har bara ett sår på tarmen. Men för att skydda både kreatur och sig själv för framtida ansvar, blir kon satt i karantän.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af Konung. Be.haf. närlagda förordnande, afreste jag den 24 dennes ånyo till Boabacka af Quiinge socken för att anställa förnyad undersökning å torparen Nils Anderssons fux vallack misstänkt för rotssmitta. Vid undersökningen af djuret befanns detsamma nu fullkomligt friskt från tecken till rotssmitta. Med anledning häraf får jag ödmjukast hos Konungens Bef.haf föreslå att Torparen Nils Anderssons innehafvande torp No 20 Boabacka torde blifva förklarat fritt från rotssmitta.

Broby den 25 Maj 1884"

 

I två och en halv månad har Boabacka varit betecknat som område misstänkt för rotssmitta. Fuxen mår nu bra och August Th. rekommenderar att Länsstyrelsen ska häva detta beslut. Vilket också sker enligt nedan.

 

"Till Läns Veterinären A. Th. Hjortsberg

Med anledning af Eder anmälan uti skrifvelsen den 25 dennes har Länsstyrelsen, som genom beslut den 18 sistlidne Mars förklarat Torparen Nils Andersson torplägenhet å No 20 Boabacka i Quiinge socken vara att anse såsom område, misstänkt för rotssjukdom, genom kungörelse denna dag förklarat ifrågavarande torplägenhet vara fritt från dylik smitta, hvilket härmed Eder till kännedom meddelas.

Christianstads Landskansli den 27 Maj 1884

På Landshöfdinge Embetets vägnar

E?. Andersson W.Ehrenborg"

 

I Glimåkra står under tiden flera byars djur under karantänliknande förhållanden. Detta måste ha varit synnerligen svårt för ägarna, eftersom djuren ej fick blanda sig och inte dela vattensåar, fodringskar eller liknande.

 

"Till K.Bef.haf i Kr. Län

Med anledning af Kongl. Majts. Befallningshafvandes Resolution af den 4 dennes, rörande infordrat uttalande, angående närslutna ansökan från Kommunalnämnds ordförande i Glimåkra socken, att, hemmanen Ekeröd, Örtaröd, Stolparöd, Mölleröd och Tranevik måtte blifva befriade från att anses, som smittadt område af Mjeltbrand bland nötkreatur; så får jag härmed ödmjukast hos Konungens Befallningshafvande tillstyrka ansökans bevilljande, isynnerhet som något misstänkt sjukdomsfall mig veterligt ej inträffat inom nämnde hemmans nötkreaturs uppsättningar. Likväl anser jag, att innan friförklaringen sker, en Veterinär undersökning inom nämnde hemmans kreaturs uppsättningar borde företagas; på det att några, möjligen af djuregarne fördolda, misstänkta sjukdomsfall ej måtte förefinnas bland nötkreaturen.

Broby den 6 Juni 1884"

 

Å hemmansägarnas vägnar skriver August Th. till Konungens Befallningshavare för att upphäva beslutet om att dessa byar ska anses ligga inom område smittat av mjältbrand.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af K.B.haf närlagde förordnande af den 30 sistlidna April afreste jag den 7 dennes ånyo till Jularp af Glimåkra socken, för att besigtiga Åbo Nils Larssons å No 4 Jularp 6 st nötkreatur, misstänkta för mjeltbrandssmitta med anledning deraf att 3e dödsfall inom uppsättningen inträffat af nämnde sjukdom. Vid besigtningen befunnos djuren fortfarande friska. Utbytning af jordlagret i den port hvarest djuren under den tid reparationen i fähuset varit installerade, pågår.

Broby den 9 Juni 1884"

 

Inga förändringar hos Nils Larsson i Jularp.

 

"Till Länsveterinären A. Th. Hjortsberg

Med anledning deraf, att här framställts begäran att hemmanen Örtaröd, Stolparöd, Mölleröd och Tranevik, hvilka jämte Jularp och Ekeröd förklarats utgöra område, smittadt af mjeltbrand, måtte förklaras fria från samma smitta, vill Länsstyrelsen härmed anbefalla Eder att skyndsamt afresa till det ifrågavarande området samt efter hållen besigtning hit meddela dels huruvida förstnämda hemman kunna förklaras fria från smitta dels ock huruvida området i öfrigt fortfarande skall såsom smittadt anses.

Christianstads landskansli den 9 Juni 1884

E. Andersson W. Ehrenborg"

 

Nu är det dags för stor besiktning i Glimåkra församling.

Men först en avstickare till Malmö.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Härmed får jag ödmjukast anmäla att jag den 10 dennes emottog i Karantänsstallet i Malmö en Cleydesdals hingst 1 år gammal, hvilken öfver England anländt till Malmö hamn, tillhörig Arrendator Edvard Pson Ekman på Råröd af Gumlösa socken. Jernvägsvagnen i hvilken djuret blifvit transporterad från Malmö till Winslöfs station blef rengjord samt desinficerad med Karbolsyralösning. Djuret blef på Råröd installad i särskild kätte i fähuset.

Broby den 11 Juni 1884"

 

Karbolsyralösning användes konsekvent för att rengöra och desinficera utrymmen där smittade, eller möjligen smittade, djur hade vistats. Karbolsyra kallas också Fenol och är en alkohol.

 

"Till Länsveterinären A. Th. Hjortsberg

Med anledning af Eder anmälan uti skrifvelse den 11 dennes datam att till Arrendatorn Edvard Pson Ekman på Råröd i Gumlösa socken ankommit en från England inköpt hingst, ett år gammal, får LS meddela, att som England är förklaradt smittadt af rots eller springorm bland hästar, skall det införda hästkreaturet under nittio dagar afskiljas från andra djur och med iakttagande af lämpliga försigtighetsmått för öfrige ställas under tillsyn av Eder, som förordnas att på djuregarens bekostnad twå gånger i månaden besigtiga samma hingst samt om densamme efter bestämda tidens utgång befinnes frisk och frigifves, derom samt om samtliga besigtningarne hit ingifva rapport.

Christianstads Landskansli den 14 Juni 1884

MG DelaGardie

W. Ehrenborg"

 

Länsstyrelsen hänvisar till gällande förordningar om karantän för hingsten från England. Rots hörde till de sjukdomar som ansågs som värst enligt § 8 mom 1 som vi såg tidigare.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af Konungens Befall.haf närlagde förordnande af den 9 dennes afreste jag den 11 dennes till Ekeröd, Örtaröd, Jularp, Tranvik, Stolparöd och Mölleröd af Glimåkra socken för att anställa besigtning af samtlige nötkreatur i nämnde byar, med anledning deraf att Mjeltbrandssmitta utbrutet inom hemmanet No 4 Jularp nötkreaturs uppsättning. Besigtningen verkstäldes i följande ordning, nemligen i Ekeröd: Åbo Bengt Jonsson 4 kor 2 kalfvar, Torp. Nils Bengtsson 3 kor, Soldat Björkquist 1 ko, Åbo Per Jonsson 6 kor 6 ungkreatur, Korporal Thulin 3 kor, Torp. Bengt Johnsson 1 ko samt Torp. Jöns Carlsson 2 kor = 28 st. i Östaröd: Soldat Sven Quist 1 ko, Åbo Bengt Bengtsson 2 kor 1 kalf, Åbo Jöns Persson 2 kor, Åbo Nils Johansson 2 kor, Åbo Ola Nilsson 3 kor 1 kalf, Åbo Bengt Nilsson 3 kor 3 kalfvar, Åbo Jöns Larsson 5 kor 1 kalf, Åbo Nils Möller 4 kor 3 kalfvar, Torp Jöns Larsson 2 kor, Åbo Ola Bondesson 2 kor 1 kalf, Torp. Målen 1 ko, Åbo Ola Persson 2 kor 1 kalf, Åbo Ingemar Svensson 2 kor 1 kalf samt Åbo Sven Svensson 4 kor 5 ungkreatur = 52 st. Jularp: Åbo Nils Svensson 4 kor 2 kalfvar, Åbo Nils Larsson 2 kor 2 quigor 2 stutar, Åbo Bengt Bengtsson 2 kor 1 kalf, Åbo Sven Larsson 3 kor 1 Oxe 4 ungkreatur, Åbo Per Johnsson 4 kor 2 stutar 1 kalf, Åbo John Persson 2 kor 1 kalf, Åbo Nils Björnsson 6 kor, Dragon Nils Olin 2 kor, Torp. Ola Olsson 1 ko samt Åbo Nils Nilsson 3 kor = 45 st. Tranvik: Torp. Bengt Andersson 3 kor, Torp. Jöns Olsson 3 kor, Enkan Hanna Jakobs 2 kor, Åbo Sven Svensson 1 tjur 6 kor 1 oxe 6 ungnöt, Åbo Jöns Nilsson 1 tjur 5 kor 5 ungnöt, Åbo John Svensson 1 tjur 4 kor 11 ungnöt 2 kalfvar samt Torp. Jöns Åkesson 1 ko = 52 st. Stolparöd: Åbo Johan Berdett 2 kor, Åbo Ola Persson 4 kor 2 kalfvar, Torp Bengt Olsson 2 kor, Åbo Sven Oredsson 2 oxar, Undant. Sven Trulsson 1 ko, Åbo Lars Nilsson 7 kor 2 oxar 3 ungnöt 1 kalf = 26 st. Mölleröd: Åbo Anders Björnsson 7 kor 1 tjur 14 ungnöt 5 kalfvar, Torp. Jöns Nilsson 2 kor samt Torp. Nils Mattsson 1 ko = 30 st eller tillsammans 233 st nötkreatur; och hafva dessa kreatur befunnits fria från alla tecken till smittosam sjukdom, med undantag af ett kokreatur tillhörigt Åbo Nils Svensson å No 4 Jularp hvilket vid besigtningen visade sådana symptomen att jag befarar djuret vara behäftadt af mjeltbrand, ett ungkreatur hade 2e dagar före besigtningen dödt, samt blifvit nedgräft; så att någon obduktion å detsamma ej kunde företagas. Det sjuka djuret blef genast afskildt från de öfriga, egaren tillsagd att förse det med egen skötare samt upptaga detsamma från betet och installa det uti särskildt stall. Medicinsk behandling föreskrefs. Med anledning häraf anser jag hemmanen å No 4 Jularp nemligen Åbo Nils Svenssons, Nils Larssons, Bengt Bengtssons och John Perssons ej kunna ifrågakomma att blifva friförklarade från mjeltbrandssmitta. Som hemmanen No 1 och 3 Jularp ligga långt aflägset från det smittade hemmanet; så anser jag ej hinder möter att dessa hemman blifva förklarade fria från mjeltbrandssmitta bland nötkreaturen äfven som att byarne Ekeröd, Östaröd, Tranvik, Stolparöd och Mölleröd blifva förklarade fria från att anses som smittadt område för nämnda sjukdom.

Broby den 14 Juni 1884"

 

233 stycken nötkreatur besiktigar August Th. denna dag. Det visar sig att de alla djur utom ett är friska. Det sjuka djuret finns på No 4 Jularp, fast en annan del av hemmanet. Nils Svensson heter den drabbade ägaren. Bara två dagar tidigare har dessutom ett djur dött och skyndsamt nergrävts utan möjlighet till besiktning och obduktion. No 4 Jularp fortsätter att vara område med mjältbrandssmitta, men resten av Jularp samt de övriga byarna, blir enligt ovan och nedan friförklarade.

 

"Till Läns Veterinären A. Th. Hjortsberg

Sedan, med anledning af utbruten mjeltbrandssjukdom bland fäkreaturen å åboen Nils Larssons hemman No 4 Jularp i Glimåkra socken, Länsstyrelsen genom kungörelse den 3 sistlidne Maj förklarat nämnda hemman äfvensom omgifvande hemman utgöra område smittadt af sådan mjeltbrandssjukdom; så har Länsstyrelsen uppå hemställan af Eder, genom beslut den 16 i denna månad förklarat ej mindre hemmanen No 1 och 3 Jularp än äfven byarna Ekeröd, Örtaröd, Tranevik, Stolparöd och Mölleröd vara fria från berörde smitta; hvaremot och då misstänkta sjukdomsfall sedemera inträffat jemväl bland nötkreaturen å Nils Svenssons hemman No 4 Jularp samma hemman jemte ofvan nämnde Nils Larssons samt Bengt Bengtsson och John Perssons hemman No 4 Jularp förklarats fortfarande vara att anse såsom område smittadt af dylik mjeltbrandssjukdom; och få fäkreaturen tillsvidare icke föras till eller från detta område, hvilket till Eder kännedom härigenom meddelas, med förordnande för Eder att å nötkreaturen inom sist nämnda området anställa besigtning så ofta I anser sådant vara af nöden.

Christianstads Landskansli den 19 Juni 1884

E Andersson W Ehrenborg"

 

Sex månader har gått sen det första dödsfallet, men bara en och en halv månad sedan beslutet om karantän. Det är högsommar på den skånska landsbygden, midsommar om bara några dagar. Vilken befrielse för åborna och torparna att åter kunna låta djuren blandas och beta fritt.

 

"Till Läns Veterinären A. Th. Hjortsberg

Med föranledande af en från ordföranden i Örkeneds sockens kommunal nämnd hit inkommen anmälan att ett kokreatur tillhörigt åboen Ola Eriksson i Hunshult hastigt insjuknat och den 18 dennes dött under sådana förhållanden att sjukdomen befaras vara mjeltbrand, varden I härigenom förordnad att skyndsammast afresa till Hunshult för att taga kännedom om sjukdomens beskaffenhet och meddela nödiga föreskrifter för dess botande och till förekommande af dess vidare spridande; skolande rapport härom sedemera af Eder hit insändas, dervid i fall sjukdomen af Eder anses såsom smittosam, I hafven att föreslå de åtgärder, som Konungens Befallningshafvande för sjukdomens hämmande kan blifva nödsakad att vidtaga.

Christianstads Landskansli den 21 Juni 1884

MG DelaGardie W Ehrenborg"

 

Hunshult i Örkeneds kommun och Lönsboda församling ligger endast en och en halv mil (15 km) från Jularp i Glimåkra. I Jularp dog tre djur i mjältbrand. Det visar sig att det blir samma antal i Hunshult.

 

"Protokoll hållet vid den obduktion som af undertecknad denna dag förättades å ett dödt kokreatur tillhörigt Åbo Ola Eriksson å No 1 Hunshult. Vid obduktionen närvarande Åboarna Olof Björnsson o Sven Mattsson båda i Hunshult.

Species Facti: Djuret insjuknade onsdagen den 18 omkring kl. 3 eft. samt dog samma dag kl. 9. De symptomen som djuret företedde voro efter egarens uppgift: Foderlust upphörd, törsten ökad, andedrägten besvärad, darrig i muskulaturen, krampryckningar, föll hastigt till marken, utbredda svulster å manken, bogen samt i högra frambenet, djuret dog under tecken af quafning.

Yttre besigtning: Brunt kokreatur 7 år med ett mindre hål å venstra sidan af halsen efter åderlåtning samt ett större efter stickning. Ändtarmen utdrifen samt svartblå. Blod utrann ur näsan

Inre besigtning: Vid hudens aftagande, befanns blodutgjutningar å manken, halsen, bogarna samt åt hela ryggraden, tarmarna isynnerhet de grofva fläcktals starkt inflammerade ipitoliet? aflossat samt svartblått, tunntarmarna inflammerade, innehållet tunnt. Lefvern hård och gröngul, mjelten lös och sladdrig så att den sönderföll vid blotta vidrörandet, njurarna öfverdragna med en geléartad utgjutning samt inflammerad. Vid öppnandet af brösthålan befanns såväl lungorna som hjertat af normal beskaffenhet som blodfyllda, blodet svart , tjäraktigt. Muskulaturen skör, samt blek, någon dödsstelhet förefanns ej. Kroppen stod i stark förruttnelse.

På grund af de uti protokollet upptagna sjukliga förändringarna förklarar jag djuret hafva varit behäftadt af mjeltbrand (Anthrax) hvilket intygas på mitt tjenstemannaansvar.

Hunshult den 22 Juni 1884

Aug. Th. Hjortsberg

Obduktionsförrättare

Att så förefanns som uti protokollet blifvit upptaget intygar vi vid förrättningen närvarande

Olof Björnsson Sven Mattsson Hunshult"

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af Konungens Befallningshafvandes närlagde förordnande afreste jag den 22 dennes till Hunshult af Örkeneds socken, för att anställa undersökning angående helsotillståndet inom Åbo Ola Erikssons nötkreatursuppsättning, med anledning deraf att ett kokreatur dödt den 18 dennes efter endast nogra timmars sjukdom. Vid min ankomst till stället upplyste egarens hustru att det döda djuret insjuknat den 18 omkring kl. 3 efterm. samt dog samma dag kl. 9, djuret hade företett följande sjukdomstecken: foderlusten upphörd, törsten ökad, besvärad andedrägt, darrning i musklerna, krampryckningar, djuret föll hastigt till marken, utbredda svulster å manken, bogarna samt å högra frambenet, djuret dog under tydliga tecken till quafning. Som djuret ej var styckat eller nergräft företogs obduktion å den döda kroppen, hvilken var stadd i temligen stark förruttnelse men ändå så bibehållen att tydliga tecken framträdde som visade att djuret dödt af en mjeltbrandsartad sjukdom. Obduktionsprotokoll medföljer rapporten. Det döda djuret blef författningsenligt nedgräft med huden sönderskuren. Egaren tillsagd att inhägna platsen, samt att ej låta de andre nötkreaturen få komma på bete uti den hagen, hvarest djuret blifvit nedgräft. Dessutom blef egaren tillsagd att genast vidtaga rengöring af ladugården, med golfvet utbrytande, uppgräfning af jordlagret minst 2 fots djup, uppbränning af krubbor och balkar, samt väggarnas rengöring med varm såplut samt därefter bestrykning med Karbolsyrelösning, efter 14 dagars vädring af ladugården skulle väggarna kalkas. Besigtning af de återstående djuren 1 ko samt 2 ungnöt företogs och befunnos dessa djur förnärvarande friska. Oaktadt tydliga tecken förefunnos som utvisade närvaro af Mjeltbrandssmitta, har jag dock funnit mig föranlåten att uppsända blod af det döda djuret till Herr Professor C.A. Lindquist i Stockholm för mikroskopisk undersökning, med anledning deraf att alla partierna voro stadda i stark förruttnelse och derför lätt ett misstag kunde uppstå. Besigtning af de qvarvarande djuren anser jag nödigt. Äfvensom att hemmanet förklaras smittadt af mjeltbrand bland nötkreaturen.

Broby den 24 Juni 1884"

 

Ett mycket hastigt sjukdomsförlopp, men eftersom August Th. inte är riktigt säker, kroppen hade dock legat i tre dagar när han kom dit, beställer han en mikroskopisk undersökning av ett blodprov från den döda kon. Han sänder provet till Stockholm, man kan därav fråga sig om det var endast där utrustning och kunskap fanns om sådanda undersökningar. Det kan lika gärna vara så att prof. Lindquist var specialist på just mjältbrand.

 

"Till Läns Veterinären A. Th. Hjortsberg

Med anledning af Eder rapport den 24 dennes har Länsstyrelsen genom beslut denna dag förklarat Åboen Ola Erikssons hemman i Hunshult vara område smittadt af mjeltbrandssjukdom bland nötkreaturen samt stält dervarande nötboskap under Eder särskilda uppsigt; och förordnens I besigtiga berörda kreatur, så ofta I finnen sådant vara af nöden; skolande efter hvarje besigtning rapport derom hit ingifvas.

Christianstads Landskansli den 26 Juni 1884

På Landshöfdinge Embetets vägnar

E Andersson W Ehrenborg"

 

Ola Erikssons hemman beläggs med karantän. Vilket ju bara var att vänta.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Med anledning af K.B.haf förordnande af den 14 dennes, har jag den 29 dennes besigtigadt Arrendator Edvard Pson Ekmans på Råröd från England införskrifne bruna hingst 1 år gammal, och befanns densamme frisk samt installadt uti särskild kätte i ladugården.

Broby den 30 Juni 1884"

 

Hästen i Gumlösa som August Th. ska, på ägarens bekostnad, besiktiga två gånger i månaden.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af K.B.haf. närlagde förordnande afreste jag den 27 dennes till Jularp af Glimåkra socken för att anställa förnyad besigtning af nötkreaturs besättningarna inom hemmanen å No 4 Jularp emedan 3: mjeltbrandsfall med dödlig utgång inträffat inom Åbo Nils Larssons uppsättning samt ett döds och ett sjukdomsfall, inom Åbo Nils Svenssons uppsättning af misstänkt beskaffenhet. Vid besigtningen befanns samtlige djuren inom dessa nötkreaturs uppsättningar förnärvarande fullkomligt friska.

Broby den 30 Juni 1884"

 

Tyvärr saknas i korrespondensen det brev med beslut om att Jularp är befriat från smitta, men det dröjer ännu en månad innan August Th. rekommenderar detta.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af närlagde förordnande afreste jag den 5 dennes till Hunshult af Lönsboda socken för att besigtiga Åbo Ola Erikssons 3: st nötkreatur med anledning deraf att ett fall af mjeltbrandssmitta med dödlig utgång inträffat inom nötkreaturs uppsättningen å nämnde ställe. Vid besigtningen befunnos djuren till utseendet friska. Ladugården var nu såtillvida i ordningstäld och desinficerad, väggar och tak rengjorda med såpvatten, krubbor och spiltbalkar utbrutna, golfvet jemte utgräfning af öfversta jordlagret hade ännu ej verkstälts tillfölje af brist på arbetskraft, men lofvade egarens hustru att detta skulle vara verkstält till nästa besigtning då äfven Karbolisning jemte kalkning af ladugården skulle vara verkstält. Om dagarna inhystes kreaturen i en vagnsport så att desamme ej varit i ladugården sedan dödsfallet inträffat. Den 28 sistlidne Juni insjuknade hos Åbo Bengt Svensson i Hunshult en quiga 2 år gammal uti följande symptomen; halta å högra bakbenet, svullnad i låret, hvilken sträckte sig åt ryggen till halsen samt vid tryck kändes innehålla blod eller luft, foderlusten helt hållet upphörd, törsten betydligt ökad, krampryckningar i kroppen, darrning i musklerna, tårflöde från ögonen, blodig diarrhæ, blodslem från näsa och mun, andedrägten besvärad och illaluktande. Djuret dog under krampryckningar efter endast 8 a 10 timmars sjukdom. Då huden aftogs befanns en stark blodutådring längs ryggen samt högra låret, bloden svart tjäraktig ej stelnad. Djuret blef efter egarens uppgift nedgräft afsides från gården. Med anledning häraf misstänkte egaren att någon smittsam sjukdom förefanns, hvarföre han anlitade mig att anställa undersökning å hans öfrige nötkreatur 5 kor samt 1 kalf ett år gammal. Vid besigtningen befunnos korna förnärvarande friska, men kalfven befunnos halt å båda bakbenen, haltan hade uppkommet dagen förut. Dom de symptomen det döda djuret visat, var liknande de symptomen hvilka förefinnes vid mjeltbrandssmitta; så anser jag det döda djuret hafva varit behäftadt med sjukdom af mjeltbrands natur. Kalfven blef genast skild från de öfrige nötkreaturen och egaren tillsagd att ej låta den komma i beröring med andra nötkreatur. Som ladugården äfven här var belagd med plankgolf under hvilket en mängd af orenlighet stannat förklarade egaren sig villig att låta uppbryta golfvet, samt utgräfva jordlagret samt inlägga ny grus. Rengöring i ladugården var redan verkstäld efter utseendet med största omsorg. För kalfven föreskrefs medicinsk behandling. Besigtning af Bengt Svenssons kreatur kommer att anställas samtidigt med besigtning af Ola Erikssons.

Broby den 8 Juli 1884"

 

Hos Bengt Svensson i Hunshult fick August Th. ingen möjlighet att undersöka kon som dog, men av symptombeskrivning och eftersom mjältbrandssmitta finns i byn utgår han ifrån att det är dödsorsaken.

 

"Till Läns Veterinären A. Th. Hjortsberg

Med föranledande af en från ordföranden i Örkeneds sockens kommunalnämnd hit inkommen anmälan att ett kokreatur tillhörigt Torparen Sven Jönsson i Ulfshult aflidit ute å betesmarken under sådana förhållanden att sjukdomen befarats vara mjeltbrand, warden I härigenom förordnad att skyndsammast afresa till Ulfshult för att taga kännedom om sjukdomens beskaffenhet och meddela nödiga föreskrifter till förekommande af densammas vidare spridande. Skolande rapport sedermera härom af Eder hit insändas, dervid i fall sjukdomen af Eder anses hafva varit smittosam, I hafven att föreslå de åtgärder som Konungens Befallningshafvande för sjukdomens hämmande kan hafva nödsakad att vidtaga.

Christianstads Landskansli den 9 Juli 1884

M G DelaGardie W Ehrenborg"

 

Ulvshult ligger bara ett par kilometer från Hunshult. Två kreatur har dött i Hunshult. Ett till ska det bli.

 

"Protokoll hållet vid obduktion som af undertecknad denna dag förrättades å ett dött kokreatur tillhörigt torparen Sven Jönsson i Ulfshult. Vid obduktionen närvarande förutom egaren Torparen Per Olsson i Ulfshult samt Tunnbindaren Elias Eriksson dersammastädes.

Species Facti: Egaren uppgaf att djuret fanns dött utan föregående sjukdom ute på marken kl 9 förm. den 7 dennes, stället hvarest djuret fanns liggande var i ett busksnår. Å stället förefanns ej spår att djuret haft svåra dödsplågor.

Yttre besigtning: Quiga 2 1/2 år samt dödt i kalfning, ur födseln framträngde ett kalfben hvilket var afruttet från knäleden. Djuret befanns i starkt föruttnelsetillstånd.

Inre besigtning: Vid öppnandet af bukhålan, befanns å bladmagen en sårnöd af 7 tums längd, så att maginnehållet var utkommet ibland tarmarna. Tarmarna fläcktals inflammerade. Alla inre organen såsom hjerta, lungor, lefver och njurar stadda i starkt förruttnelsetillstånd så att något ovanligt ej å dessa kunde iakttagas. Att djuret hade haft födsel plågor utvisade det till en del utdrifna fostret.

På grund af bristningen af magsäcken får jag förklara djurets död närflutit af en tarm & bukhinneinflammation förorsakad af tarminnehållets retning å tarm och bukvägg vilket intygas på mitt tjenstemanna ansvar.

Ulfshult den 11 Juli 1884

Aug. Th. Hjortsberg

Obduktionsförrättare

 

Att så förefunnits som i protokollet blifvet upptaget intygar vi vid förrättningen närvarande

Elias Eriksson Per Olsson

Båda i Ulfshult med handen på papperet"

 

Ett ovanligt kort obduktionsprotokoll. August Th. behövde inte söka dödsorsaken speciellt länge. Kvigan hade dött under kalvning på grund av ett långt sår på bladmagen. Enligt brevet nedan till länsstyrelsen av tarm och bukhinneinflammation. Hur såret uppkommit spekulerar han inte i, men man kan tänka sig att kalven sparkat upp det på något sätt. Troligen är alla parter lättade över detta besked.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Med anledning af K. B. haf. närlagde förordnande afreste jag den 11 dennes till Ulfshult af Örkeneds socken för att anställa undersökning angående helsotillståndet inom torparen Sven Jönsson nötkreatursuppsättning med anledning deraf att ett kokreatur dött ute på betet utan känd föregående sjukdom. Som det döda djuret ej var nedgräft begaf jag mig till det stället der djuret dött 4/10 mil från torplägenheten för att om möjligt obducera detsamma och derefter bestämma dödsorsaken. Djuret befanns liggande i ett busksnår så tätt att buskar och träd måste undanrödjas för att kunna komma till detsamma, djuret befanns stadt uti så starkt förruttnelse tillstånd att håren afföllo då djuret vidrördes, dessutom spred detsamma en olidlig stank omkring sig. Obduktionsprotokoll medföljer rapporten, hvilket utvisar att djuret ej dödt af smittsamma sjukdomen mjeltbrand utan af en tarm och bukhinneinflammation uppkommen genom bristning af bladmagen. Djuret blef nedgräft med huden. Som Sven Jönsson innehade en ko och en kalf till så blefvo dessa undersökta och befunnos fullkomligt friska.

Broby den 13 Juli 1884"

 

Ulvshult är inte smittat. Men hur går det i Hunshult?

 

"Protokoll hållet vid den obduktion som af undertecknad denna dag verkstäldes i Hunshult. Vid obduktionen närvarande Åboarna Per Olsson i Tosteboda och Per Andersson i Hunshult.

Species facti: djuregaren upplyste att djuret fanns den 13 dennes dött ute på betet, utan att förut hafva visat sig sjukt. Blod hade utträngt ur näsa och mun, ändtarmen utdrifven och blodig. Djuret befanns uppsväldt öfver manken och bogar. Å huden kändes luftblåsor.

Yttre besigtning: Brun qviga ett år gammal med huden aftagen.

Inre besigtning: Å bogarna och manken befanns luftsvulster samt starka blodutådringar. Vid öppnandet af bukkaviteten befanns en blodutgjutning af ungefär en kannas rymd, groftarmarna fläcktals inflammerade slemhinnan aflossbar, innehållet löst, tunntarmarna äfven inflammerade, lefvern skör samt grågul, mjelten lös och sladdrig samt blodfyld, njurarna nästan svarta öfverdragna af en geléartad massa. Lungorna jemte hjertat svarta och starkt blodfylda, blodet tjockt, svart, tjäraktigt samt trögflytande. Djuret företedde en elak stank. Någon dödsstelhet förefanns ej.

På grund af de härofvan i protokollet upptagna sjukliga förändringar förklarar jag djuret hafva varit behäftadt af mjeltbrand, hvilket intygas på mitt tjenstemanna ansvar.

Hunshult den 14 Juli 1884

Aug Th. Hjortsberg

Obduktionsförrättare

 

Att så förefunnits som i protokollet blifvit upptaget intyga vi vid förrättningen närvarande

Per Andersson Per Olsson

Hunshult Tosteboda"

 

Det tredje djuret i Hunshult som dött av mjältbrand. Nedan kan man läsa om att ägaren faktiskt både tagit av huden och försökt dölja djuret. Veterinär tillkallades av grannarna.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Med anledning af K. B. haf närlagde förordnande afreste jag den 14 dennes ånyo till Hunshult af Örkeneds socken för att besigtiga Åboarna Ola Erikssons o Bengt Svenssons nötkreatur emedan inom båda dessa uppsättningar förekommit dödsfall af mjeltbrandssmitta. Vid besigtningen af Ola Erikssons 3' kreatur befunnos dessa fortfarande friska, Bengt Svenssons 5 kor befunnos äfven friska, men kalfven som vid förra besigtningen befanns sjuk var nu betydligt förbättrad, men ännu så angripen att hade svårighet för att gå, hvarför den fortfarande hålles afskild från de öfrige kreaturen och underkastad behandling. Vid min hemresa mellan Hunshult och Örkened, anmäldes af Åboarna Per Olsson i Tosteboda och Per Andersson i Hunshult att en qviga 1 år gammal dagen förut dödt ute å marken, hvarföre de befarade att djuret dödt af mjeltbrand, emedan djuret efter döden visat samma tecken som Ola Erikssons och Bengt Svenssons visat nemligen blodflytning från näsa och mun, utdrifning af ändtarmen , samt stora svulster å manke och bogar och att djuret var hastigt gått till förruttnelse. Med anledning häraf uppreste jag till Åbo Enkan Bengta Mattisson, hvilken var egare af djuret för att taga reda på sanningsenligheten af uppgiften, då detta bekräftades, begaf jag mig till stället hvarest djuret funnits dödt, djuret befanns ligga i ett busksnår öfverhöljdt med gransris och huden aftagen, djuret företedde en elak stank. Obduktion blef företagen i närvaro af de personer som anmält förhållandet och visade det att djuret dödt af mjeltbrand. Obduktionsprotokoll medsändes. Djuret blef författningsenligt nedgräft jemte huden, å det ställe der djuret dött och obduktionen verkstäldes desinficerades med Karbolsyrelösning, emedan jag var vid tillfället försedd med sådan. Platsen hvarest djuret dödt skulle inhägnas så att ej andra nötkreatur kunde komma i beröring med denna platsen. Som beteshagen hvarest djuret gått på bete innehåller omkring 200 tunnelands rymd, och i samma hage går äfven 20 andra nötkreatur tillhörige egare från skilda håll, så anser jag en besigtning bör skyndsammast företagas, till utrönande om flera kreatur finnes angripna af samma sjukdom. Äfven anser jag besigtning af samtlige nötkreatur inom Hunshults by bör anställas. Bengta Mattissons öfrige 3 nötkreatur besigtigades och befunnos för tillfället friska. Svafvelsyra till ingifning af de friska djuren föreskrefs äfvensom rengöring jemte desinficering af ladugården.

Broby den 15 Juli 1884"

 

En gemensam hage för över 20 djur, där har det senast avlidna djuret vistats. Vad skulle inte detta kunna leda till?

 

"Till Läns Veterinären A.Th.Hjortsberg

Med anledning af Eder rapport den 15 dennes har Länsstyrelsen genom beslut denna dag förklarat Jöns Mattissons hemman i Hunshult vara område smittadt af mjeltbrandssjukdom bland nötkreaturen samt stält sånär den å stället befintliga som och å hemmanet i bete gående nötboskap under Eder särskilda uppsigt, och förordnens I besigtiga berörda kreatur, så ofta I finnen sådan af nöden äfvensom ofördröjligen anställa besigtning å samtliga nötkreaturen inom Hunshults by. Skolande efter hvarje besigtning rapport derom hit ingifvas.

Christianstads Landskansli den 17 Juli 1884

På Landshöfdinge Embetets vägnar

W. Ehrenborg"

 

Beteshagen ligger på Jöns Mattissons mark, men det är flera olika ägare till djuren. Det visar sig att en besiktning av djuren försvåras av ägarnas otjänstvillighet att närvara vid en sådan.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Härmed får jag ödmjukast anmäla att jag den 15 dennes besigtigadt Arrendator Edvard Pson Ekmans på Råröd, från Skottland öfver England införda brune hingst 1 år gammal; och befanns djuret fortfarande friskt.

Broby den 17 Juli 1884"

 

Två veckor sedan sist, besiktigas hästen i Gumlösa som överenskommet.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af K. B. haf närlagde förordnande afreste jag den 21 dennes till Hunshult för att anställa besigtning af samtliga nötkreaturen inom Hunshults by, med anledning deraf att mjeltbrand utbrutet å 3: särskilda ställen med dödlig utgång. Besigtning förrättades å följande personers kreatur och i följande ordning nemligen: Torp. Nicklas Persson 2 kor, Åbo Per Andersson 3 oxar 4 ungnöt 5 kor, Undantagsman Jeppe Jönsson 1 ko, Torpar. Ola Håkansson 1 ko, d:o Nils Jönsson 2 kor 1 ungnöt, d:o Jöns Persson 3 kor, d:o Ola Larsson 1 ko, Åbo Sven Olsson 4 oxar 5 kor 6 ungnöt, Torp. Nils Olsson 2 kor, d:o Per Bengtsson 2 kor, Åbo Bengt Svensson 5 kor 1 ungnöt, Åbo Sven Mattisson 4 oxar 5 kor 3 ungnöt, Åbo Jeppe Håkansson 2 kor 2 ungnöt, Åbo Olof Björnsson 3 kor 2 oxar 2 ungnöt, Torp. Per Gummesson 2 kor, Åbo Ola Eriksson 1 ko 2 ungnöt, Åbo Ola Svensson 5 oxar 2 kor 1 ungnöt samt Enkan Bengta Mattissons 3 kor summa 87 nötkreatur och befunnos dessa djur för närvarande friska. Oaktadt jag lät tillsäga 5 a 6 timmar förr än jag infann mig på stället blefvo ej djuren å Jöns Mattissons hemman framstälda äfven som djuren tillhöriga torparna under samma hemman neml. Hans Jonassons, Ola Larssons,, Maria Perssons och Per Bengtssons, hvilkas djur gått tillsammans på bete med det sist aflidna djuret, å stället fanns för tillfället ej mer än en piga och hon förklarade sig ej kunna sammanhopa så många kreatur, som går å bete å den hagen der sista dödsfallet inträffat. Med anledning häraf har jag tillsagt Kommunaln. ordföranden att om lördag den 26 vara mig behjelplig att få framstält kreaturen, så att desamma blifva besigtigade på det ej något djur kommer som sjukt att bortföras från stället, någon uppgift på egare till djuren som går på betet kunde ej heller anskaffas.

Broby den 23 Juli 1884"

 

87 stycken nötkreatur kunde besiktigas, men över 25 som gick tillsammans med det senast döda djuret, kunde inte ens besked ges om ägare till.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Med anledning af K. B. haf närlagde förordnande afreste jag den 24 dennes ånyo till Jularp af Glimåkra socken för att anställa förnyad besigtning å nötkreaturen på hemmannen å No 4 Jularp, med anledning deraf att 3: dödsfall af mjeltbrand inträffat hos åbon Nils Larsson, samt ett misstänkt dödsfall hos Åbo Nils Svensson dersammastädes. Vid besigtningen befunnos samtlige djuren fortfarande friska. Som nu den 28e trenne månader förflutet sedan sista dödsfallet inträffat hos Åbo Nils Larsson och ej något nytt sjukdomsfall inträffat så får jag härmed ödmjukast hos K. B. haf föreslå att hemmanen å No 4 Jularp nemligen: Nils Svenssons, Nils Larssons, Bengt Bengtssons och Per Johnssons måtte blifva förklarade fria från Mjeltbrandssmitta bland nötkreaturen.

Broby den 25 Juli 1884"

 

Det sista brevet som behandlar Jularps-epedemin. Sju månader har gått sedan det första djuret dog och tre månader sedan det senaste. Med all säkerhet blev No 4 Jularp befriade från smittoklassningen.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af K. B. haf närlagde förordnande afreste jag den 26 dennes till Hunshult af Örkeneds socken för att besigtiga de nötkreaturen hvilka ej blefvo framstälda vid besigtningen den 21 dennes. Genom kommunalnämndens försorg voro nu framstälda till besigtning följande personers nötkreatur, hvilka hade gått och ännu gå på samma betesmark, å hvilken den i mjeltbrand döda quigan gått. Nemligen: Torp. Per Bengtsson Hunshult 2 kor, Åbo Jöns Eriksson Ö.Flyboda 2 kor 1 ungnöt, Torp. Hans Jonasson Hunshult 2 kor 3 ungnöt, Torp. Ola Trulsson Flyboda 2 kor, Enkan Maria Persson Hunshult 1 ko 1 ungnöt, Åbo Jeppe Håkansson Hunshult 1 ungnöt, Åbo Sven Mattisson Hunshult 1 oxe, Torpar. Ola Nilsson Edema 2 ungnöt, Handl. Sven Andersson Westraby 1 tjur 3 oxar 1 ungnöt, Åbo Nils Andersson Hunshult 1 oxe 2 kor 1 ungnöt summa 27 st och befunnos dessa 27 kreatur för närvarande fria från tecken till Mjeltbrandssmitta. Oaktadt Kommunalnämnds ordföranden strängeligen tillsagt alla att närvara vid besigtningen med sina nötkreatur, så uteblef dock Torparen Ola Larsson i Hunshult, hvilken är egare af 2 kokreatur.

Broby den 29 Juli 1884"

 

Det var så många som 29 kodjur i beteshagen hos Jöns Mattisson, med 11 stycken ägare på olika håll. Fortfarande uteblir en av ägarna från besiktningen, så två djur är ännu obesiktigade.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Härmed får jag ödmjukast anmäla att jag den 28 dennes ånyo besigtigadt Arrendator Edvard Pson Ekmans på Råröd, från Skottland öfver England införskrifne hingst 1 år gammal, och befanns densamme vid besigtningen fortfarande frisk.

Broby den 30 Juli 1884"

 

14 dagar sen sist, besiktigas hästen i Gumlösa som sig bör.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

Härmed får jag ödmjukast anmäla att jag den 12 dennes ånyo besigtigadt Arrendator Edvard Pson Ekmans på Råröd från Skottland öfver England införskrifen brune unghingst; och befanns densamme fortfarande frisk.

Broby den 16 Augusti 1884"

 

60 dagar av de stipulerade 90 har nu gått för hästen i Gumlösa. Inte heller här finns de sista breven kvar. Detta är det sista. Men man får väl hoppas att inget inträffade under de sista 30 dagarna.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund K. B. haf närlagde förordnande afreste jag den 14 dennes ånyo till Hunshult af Örkeneds socken för att anställa besigtning af såväl Ola Erikssons nötkreatur, som ock å de nötkreatur, hvilka finnes å Jöns Mattissons hemman å Hunshult med anledning deraf att bland dessa uppsättningar förekommit dödsfall af mjeltbrandssmitta. Vid besigtningen befunnos såväl Ola Erikssons 3ne, som och de 29 nötkreaturen, (tillhöriga olika egare) hvilka gå på bete å Jöns Mattisson hemman, fortfarande friska.

Broby den 16 Augusti 1884"

 

Två månader har nu gått sen det första mjältbrandsfallet i Hunshult, och en månad sedan det senaste.

 

"Till K.B.haf i Kr. Län

På grund af K. B. haf närlagde förordnande afreste jag den 9 dennes ånyo till Hunshult af Örkeneds socken för att anställa förnyad besigtning å Ola Erikssons 3: nötkreatur samt å de nötkreatur hvilka gå å bete på Åbo Jöns Mattissons hemman, för mjeltbrandssmitta med anledning deraf att å båda dessa ställen förekommit dödsfall af nämnde sjukdom. Vid besigtningen befunnos samtlige nötkreaturen, å båda dessa ställen, fullkomligt friska. Som inga nya, hvarken dödsfall eller sjukdomsfall inträffat på de sista månaderna, så får jag härmed ödmjukast föreslå att såväl Ola Erikssons som Jöns Mattissons hemman å Hunshult torde blifva förklarade fria från Mjeltbrandssmitta bland nötkreatur.

Broby den 12 September 1884"

 

Och denna sista månad sker ingen förändring.

 

"Till Läns Veterinären A.Th.Hjortsberg

I anledning af anmälan i skrifvelse den 12 dennes har Länsstyrelsen genom kungörelse den 15 dennes förklarat åboen Jöns Mattissons i Hunshult hemman, hvilket varit område misstänkt för mjeltbrandssmitta, numera vara från nämnde smitta fritt.

Christianstads Landskansli den 16 Sept. 1884

På Landshöfdinge Embetets vägnar

E Andersson W Ehrenborg"

 

Länsstyrelsen förklarar att Hunshult är fritt från smitta.

 


© 1998 Lena Tingstam / GraaSael